TM

Sitter och dricker kaffe med en tutch av pepparkakssmak. himla gott och uppiggande just nu måste jag säga.

Funderar på vart jag ska börja, hur jag ska förklara för er allt som hände igår. Jag sov som sagt knappt tre timmar mellan onsdagen och torsdagen för att sedan gå upp och jobba igen. Vi dukade upp för drygt tusen människor som jobbar för arbetsförmedlingen. först för lunch, sedan för eftermiddagsfika och till sist för middag. Tänk er själva, det är gaaanska drygt att lägga tusen gafflar, tusen knivar, tusen vinglas-vattenglas-kaffefat-kaffekoppar-kaffeskedar-linneservetter-vinglas-vattenglas! tack och lov var vi många som jobbade i servisen igår så det gick hyffsat fort ändå. När det var dags för middagen fick jag tre bord och sammanlagt 24 gäster! YES tänkte jag eftersom vi brukar ha 28/29 gäster var uppe i lilla restaurangen. Dock var det ganska många nya serviser igår och en utav tjejerna blev så nervös att hon började grina, svimmade nästan och vägrade gå ut till sitt bord... så jag fick ta hennes bord också..! Där stod jag med 42 gäster helt plötsligt... Dessutom hade jag jobbat 14 timmar redan när det var dags för att servera alla. Men det gick bra! jag var så trött så jag blev pigg igen (eller nått!?) så borden blev serverad, gästerna blev nöjda och glada. Jag stämplade ut efter 16 timmar trött men nöjd. Jag klarade ju mig trots allt!
Nu är jag däremot tung i skallen, trots att jag har sovit tio timmar. Tina skrev till mig nyss att hon kände sig bakfull, vilket är såå sant! Precis så känner man sig. Men efter en dusch, en kopp kaffe och friskluft är jag på banan igen!