TM

När jag lärde känna nytt folk i Sundsvall så kunde vi göra allt från att upptäcka nya badstränder, färga någons hår, baka cake pops, till att ut å gå med grannens hund eller hitta en cykel i diket som vi använde för att hälsa på någon. 

Jag tycker de är roligast när man gör något spontant för man har inga förhoppningar alls och ändå brukar de alltid sluta med att man ligger och skrattar på kvällen åt de man precis gjort. 

En gång när jag och Nina precis lärt känna vår vän Martin tog vi en promenad hem till hans lägenhet, ringde hans kompis Filip och frågade vilken dörr vi skulle ringa på, kikade in i hans brevinkast (han var dock inte hemma) och sen ringde vi å fråga varför han hade rosa converse i hallen! Han blev så förvånad att vi kunde veta de så han åkte hem å bjöd oss på kaffe. Sen gick vi in till stan och på vägen hittade en rosa cykel i diket som vi satte oss på alla tre, en på styret, en på sadeln å en trampade. Haha Gud vad vi skrattade! Vi cyklade till ån och köpte glass. Sen kom vi på att vi måsta göra oss av med cykeln så vi la den i ett dike långt bort. Några veckor senare stod samma cykel utanför min port... Vi startade en grupp på Facebook där vi kunde skriva till varandra om vem som plockat upp den igen och ställt den där men de är fortfarande ett mysterium. Istället bestämde vi oss för att boka ett flygplan (eftersom Martin är pilot) och flyga över stan för att se vart cykeln tagit vägen. Istället såg vi att de brann i ett stort lägenhetshus så när vi landade åkte vi dit och kikade. 

Asså bara en sån sak!  Jag kan fortsätta berätta hur länge som helst men jag tror ni vet vad jag menar. De krävs inte mycket för att ha roligt!